Kort vila i Halmstad (25 mil) med påfyllning av energi. Det var nog här det började då I sänkte farten succesivt och när vi hade åkt över Hallansåsen (ca 10% lutning i 3 km) blev I väldigt trött i ögonen & började "vingla". Det var nog väldigt klokt att dra ned på tempot. Efter det vi passerat Ängelholm var det riktigt mörkt och när vi hade varit ute i drygt 14 timmar märkte jag att I blev ännu tröttare och "klipper" med ögonen allt oftare. Dessutom blandade han ihop konsonanter & vokaler på ett ibland obegripligt sätt så att det var svårt att tyda vad han sa, varpå jag valde taktik att cykla bakom honom så jag såg om det hände något (trilla av cykeln eller köra av vägen typ). Ny stämpling på Statoil macken i Helsingborg (33 mil). Bra läge för I att somna in vid ett bord för en "power nap" då jag passade på att samtidigt köra lite Yoga stretching. Mycket vitaliserande och jag kände hela vägen ner till Malmö att jag hade mycket krafter kvar i reservdepån. När I vaknar skakar han som om han fått frossa och ser VÄLDIGT groggy ut! I ser ut som om han pryat hos "a-lagarna" i ett par veckor, ni vet det där gänget som sitter på bänken & har en fysik & kondis som om dom ska dö vilken sekund som helst. Jag tänkte att I kan inte cykla de resterande 7 milen till Malmö. Han vrider sig & får dessutom kramp i magen. Men I är seg och förvånar mig när han säger "-Kommer jag bara upp på cykeln så går det nog bra". På något mirakulöst sätt så återhämtar han sig (även om det fortsättningsvis går sakta) och vi "landar" i Malmö vid 05.00 på morgonen efter en sammanlagd cykling på 21 timmar! Vilken resa! Vilken prestation av I! Det är här den mentala kraften sätts på prov och avgör om man bryter eller inte. Tror den är viktig för oss långloppscyklister!
Om 14 dagar, 23 maj, är det 30 mila Brevet. Ser fram emot det. Någon som "hänger" på?
Lät minst sagt tufft det där....lite jobbigt att se på när någon annan har det så tungt...lite svårt att agera.
SvaraRaderaBlev ett riktigt maratonpass:)
Bra träning till sommaren.....
själv blir det nog en 40milare till helgen.....
blev "bara" en 20milare denna
KG - Ja det var som att cykla på en Bellmanslott! Man skrapade lite på ytan & hoppades att det skulle finnas kraft för fortsättning. Viktigaste var att det gick bra till slut & att man hjälps åt. Gick 20 mila bra? Hoppas ni får bra förutsättningar för 40 mila. Det verkar som om att du får många bra mil & tramp i benen. Lycka till & berätta hur det går.
SvaraRaderaNär det där händer är en bra cykelkompis bland det viktigaste. Och det hade han ju! ;) Jag var flera gånger nära att somna på Vättern i fjol, helt utan vettig anledning (det var iof på natten, men ändå). Urjobbigt, trodde jag skulle få ge upp. Men det gav sig och jag kunde fortsätta. Det hade nog känts bättre med en peppande kompis :)
SvaraRaderaB - Starkt av dig & håller med dig om att peppande kompisar är ALLTID bra att ha (inte bara på cykeln)! Så det är bara att skrika till nästa gång... Jag behöver en peppande kompis - NU!
SvaraRaderaFick samma tankar som Tanten......om jag varit i samma läge skulle jag helt klart ha velat ha en stark cykelkompis - som du!
SvaraRaderaMen att du vågade att ligga bakom! *s*
Starkt av er båda!!!!
//M
M - Ligga bakom = koll (koll är alltid bra att ha & har man inte det får man ha någon bakom). Men vi är ju redan cykelkompisar, det är bara läget som saknas *s*
SvaraRadera